Tankesätt skapar konsekvenser… 

Publicerad den av peakofmindse

Vad är det som motiverar dig? Vad betyder framgång och misslyckanden för dig?

— Texten är skriven utifrån källorna; Weinberg & Gould (2015), Papaioannou & Hackfort (2014) samt Jowett & Lavallee, (2007)—

Processfokus vs resultatfokus.
Olika tankesätt (processfokus kontra resultatfokus) kan vara ett sätt att förstå skillnader i prestation. För att förklara begreppen och möjliga konsekvenser av dem, använder jag mig av två påhittade personer. Varav en person med tydligt processfokus (Ahmed) respektive en annan med tydligt resultatfokus (Kalle).

Ahmed är en 15årig hockeyspelare med utpräglat processfokus. Idag ska Ahmed spela TV-pucken, något som han inte gjort innan. Ahmed är fast besluten om att göra sitt allra bästa i cupen, han kan inte göra mer. Hans eget mål med TV-pucks äventyret är att utvecklas, såklart vill han också vinna men han ser vinster som något som kommer naturligt om han anstränger sig mycket, presterar bra och utvecklas.
Innan första matchen är Ahmed glad och taggad inför att få chansen att mäta sig med lika duktiga spelare från andra distrikt. Under matchen fokuserar han på sin egen prestation eftersom han vet att det är det enda han fullt kan kontrollera. Vid ett tillfälle gör Ahmed ett misstag på isen, men det ser Ahmed bara som en naturlig del av lärandet. Matchen blev väldigt tuff för Ahmeds lag, redan efter två perioder ligger de under med 7-0. Men Ahmed viker inte ner sig för det, han fortsätter jobba så hårt han kan och tillslut får han utdelning också genom att göra två mål på slutet. Matchen slutar 7-2. Ahmed är trots allt ganska nöjd med matchen eftersom han presterade bättre än vad han brukar göra hemma i klubblaget.

Kalle är en lika gammal hockeyspelare fast med resultatfokus. Han spelar normalt sett i grannklubben till Ahmed, men idag ska de spela i samma TV-puckslag. Kalle är fast besluten om att vinna cupen (trots att han inte vet hur bra varken medspelare eller motspelare är). Målet med TV-pucken är att han ska komma med i turneringens All Star-lag.
Innan första matchen är Kalle väldigt nervös, så mycket att han knappt är sugen på att spela matchen. TV-pucken betyder supermycket för honom och han vet att alla hans motståndare är jätteduktiga. Kalle tar sig ändå i kragen och spelar matchen. Han fokuserar på att det är viktigt att vinna första matchen (trots att han knappt alls kan kontrollera motståndarnas och medspelarnas prestationer). Under matchen gör Kalle ett misstag, vilket han ser som ett misslyckande. Under resterande del av matchen fokuserar han på att inte göra några fler misstag. Men som sagt, matchen blir tuff för Kalles och Ahmeds lag, de ligger under med 7-0 i andra periodpausen. Vid det här laget har Kalle redan gett upp matchen, trots att han och hans lag är tvungna att spela av matchen. Deras lag förlorar med 7-2. Kalle är väldigt missnöjd med matchen eftersom de förlorade med så stora siffror.

Nu måste det inte nödvändigtvis bli dessa konsekvenser men de båda killarnas konsekvenser är mer troliga utifrån deras tankesätt enligt forskning. Således kan det vara relevant att tänka efter själv, vad har jag för tankesätt? vilket fokus har tränare, lagkamrater, föräldrar i min omgivning? Samt de inledande frågorna, vad är det som motiverar mig? Vad betyder framgång och misslyckanden för mig?

För en mer ren sammanställning utifrån forskning:
Processfokus:
– Fokus på utveckling, prestation, ansträngning (det hen kan kontrollera)
– Jämför med sig själv
– Misstag är en naturlig del av lärandet
Möjliga konsekvenser:
– Mer glädje, inre motivation och ansträngning
– Ihålighet vid motgångar
– Mer benägen att anta utmaningar
– Oftare optimal prestation
– Bättre självkänsla

Resultatfokus:
– Fokus på resultatet och vinna (sånt som hen inte nödvändigtvis kan kontrollera)
– Jämför sig med andra
– Målet att vara bättre än andra
– Misstag ses som misslyckanden
Möjliga konsekvenser:
– Rädsla för att misslyckas
– Mer nervositet och ängslan
– Oärlighet
– Presterar sämre i utvärderande situationer
– Fler ursäkter

Tack för att ni läste!
/Emil Andersson

 

Referenser:

  • Weinberg, R. S., & Gould, D. (2014). Foundations of Sport and Exercise Psychology, 6E. Leeds: Human Kinetics.
  • Papaioannou, A. G., & Hackfort, D. (2014). Routledge Companion to Sport and Exercise Psychology : Global Perspectives and Fundamental Concepts. Hoboken: Routledge.
  • Jowett, S., & Lavallee, D. (2007). Social psychology in sport. Champaign, Ill.: Human Kinetics, 2007.

Praktik som idrottspsykologisk rådgivare hos Imagine that AB

Publicerad den av peakofmindse

I våras var jag på 3 veckors praktik i Stockholm hos Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck. De två driver det idrottspsykologiska företaget Imagine that AB som jobbar med prestationsförbättring både inom idrotten och näringslivet. Imagine that jobbar på samma sätt som jag vill göra i framtiden, det vill säga med rådgivning, föreläsning, utbildning/handledning, blogg och podd.

Under praktiken fick jag erfarenhet av hur det är att driva eget företag och hur det är inom branschen, bland annat har jag:
•Varit delaktig i uppstarten av ett projekt ang sexuella övergrepp inom idrott
•Skrivit inlägg på Imagine thats mynewsdesk, Instagram och blogg
•Förberett och varit med på föreläsningar/workshops som de hållt i, på högskola och idrottsklubb
•Varit med och handlett ungdomar på ett integrationsprojekt (brobygget by night)
•Diskuterat sponsring av podd och blogg
•Deltagit i bokmöte angående skrivandet av en ny bok.

Arbetet var väldigt varierande som ni förstår, ena dagen föreläste Fredrik för mestadels äldre vuxna på en golfklubb medan nästa dag spenderades med att handleda och utbilda ungdomar i ett integrationsprojekt ute i en förort. Arbetet var väldigt socialt och arbetsplatsen varierade ofta, efter tre veckor kändes det som jag varit runt i hela huvudstaden. Denna variation medförde en förståelse om hur olika varje individ är och hur olika förutsättningar samt erfarenheter de har.

Det bästa med praktiken var ändå att få chansen att lära känna Fredrik och Mikael, två otroligt härliga personer som dessutom är otroligt kunniga och pålästa. Jag ställde mycket frågor och de gav mig mycket tips på vad jag kan tänka på utifrån den situationen jag är i nu. Praktiken var för övrigt enligt mig den bästa kursen i hela programmet, mycket för att det var mer praktiskt än de flesta andra kurser. De tre veckorna gick väldigt snabbt därför är jag tacksam för att vi håller kontakten även efter praktiken.

Är du själv i en situation där du i framtiden vill starta eget men inte vet vad som krävs eller hur det funkar? I så fall kan jag starkt rekommendera dig att på egen hand söka upp någon/några framgångsrika företagare inom din bransch och fråga om det är okej att du praktiserar hos dem. Även om det inte ger några pengar så ger det dig kontakter och otroligt viktig erfarenhet som är minst lika mycket värd som pengar.

Vill du veta mer om Imagine that?

/ Emil Andersson

”Här kan jag inte hålla med er, Claudio Raneri och Henke Larsson”

Publicerad den av peakofmindse

“In life, you need to be strong. Psychologists? No.”
Citatet är från Leicesters Citys före detta tränare Claudio Raneri, säsongen efter deras makalösa bragdsäsong (Läs gärna). Frågan som Raneri svarar på är, hur han ska försäkra sig om att laget är mentalt förberett på att försvara sin Premier League titel.

Som många säkert vet så gick det inte så bra för Leicester att försvara sin Premier League titel, laget hamnade till slut på en 12:e plats i ligan (länk) och Raneri själv fick sparken (länk).

Vad många kanske inte vet är att lagets idrottspsykolog Ken Way sparkades efter deras imponerande guldsäsong. Att framgången direkt berodde på Way´s arbete i klubben går såklart inte att säga, vilket han också är ödmjuk med att förtydliga. Däremot tror jag att Way hade en stor del med i framgångsreceptet. Som exempelvis att bygga Jamie Vardys och Riyad Mahrez enorma självförtroende, samtliga spelares fullkomliga koncentration eller den otroligt sammansvetsade lagmaskinen. Att den misslyckade säsongen året efter direkt berodde på Way´s frånvaro går inte heller här att säga, men det kan ha varit en pusselbit.

******

”Jag tror personligen inte på det. Min åsikt är att du antingen har det eller inte har det som krävs för att vara en toppspelare…”
Detta citat är från den svenska fotbollsikonen och numera tränaren Henrik Larsson (länk). Noa Bachner kartlade 2016 hur det såg ut i de allsvenska fotbollslagen med mental träning och idrottspsykologi, i citatet visar Larsson tydligt vart han står i frågan.

Larssons tankesätt funkade uppenbarligen ganska bra för honom själv i sin egen spelarkarriär men däremot ställer jag mig frågande till om det funkar för andra. Larssons tränarkarriär har hittills inte blivit någon framgångssaga likt hans aktiva karriär. För tillfället är han klubblös efter att ha lämnat Helsingborgs IF 2016 efter degradering till Superettan och huliganattackerna efter sista matchen (länk).

Att en spelare ”har det eller inte” känns för mig väldigt konstigt och gammalmodigt. Idrottspsykologiska färdigheter kan tränas upp likt vilken annan färdighet som helst, exempelvis teknik, skott eller kondition. Jag tycker att Bliding (länk) beskriver det bra: Ingen tränare skulle troligen avstå helt från teknikövningar, skottövningar eller konditionsträning. Även proffsspelare kan ibland behöva öva mer på dessa färdigheter, utan för den skull vara värdelösa. Ingen tränare hade sagt ”Orkar du inte 90 minuter varje träning året runt så duger du inte som toppspelare. Antingen har du det eller så har du det inte. Vi tränar inte kondition i den här klubben” (Bliding, 2016). Men tydligen har vissa fortfarande en sådan avvisande inställning till träningshjälp och prestationsförbättring när det gäller idrottspsykologiska färdigheter.

******

Om vi utgår ifrån påståendet att ”man antingen har det eller så har man det inte”, hur kan vi då förklara tex. Fernando Torres förvandling från en av världens bästa anfallare i Liverpool till att bli misslyckad i Chelsea. I Chelsea tog det totalt 13 matcher (730 minuter) för Torres att göra första målet. På hans 50 första matcher i Chelsea gjorde han futtiga fem mål. Efter 100 matcher kom han ändå upp i 26 mål. Däremot i Liverpool tog det jämförelsevis 35 matcher för Torres att göra 26 mål och efter 100 matcher hade han nätat hela 60 mål (källa).

Ett klassiskt exempel på att psykologin är viktig inom idrott är ”the 4-minute mile”. Roger Bannister var den första sprintern någonsin att springa en engelsk mile på under fyra minuter, år 1954 (Weinberg & Gould, 2014). Innan dess ansågs det av nästan alla att det var omöjligt att springa sträckan på under fyra minuter, massvis med löpare hade försökt och som bäst fått tiderna 4:03, 4:02, 4:01. Nästan alla ansåg att det var fysiskt omöjligt att slå rekordet, förutom Bannister som var övertygad om att han kunde göra det – vilket han också gjorde. Det intressanta är att fler än ett dussin löpare också lyckades springa under fyra minuter inom ett år efter Bannisters sensation. Hur kommer detta sig? Blev alla plötsligt mer fysiskt uthålliga? Nej, däremot trodde äntligen löparna på att det var möjligt att slå ”the 4-minute mile” (Weinberg & Gould, 2014).

Som ni märker så är vissa personer för idrottspsykologi och andra emot. Jag är en av dem som vill belysa idrottspsykologins vikt inom idrotten. I denna text har jag försökt göra det så tydligt som möjligt.

/Emil Andersson

Referenser och länkar:

Weinberg, R. S., & Gould D. (2014). Foundations of sport and exercise psychology. Campaign, IL: Human Kinetics.

http://www.svenskafans.com/england/Statistik-100-matcher-med-Torres-466642.aspx

https://www.skanesport.se/article/bakatpass-stenaldern-henke/

https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/officiellt-henrik-larsson-lamnar-helsingborg/

http://bloggar.expressen.se/wilbacherochbachner/2016/03/14/254/

https://www.fotbollskanalen.se/england/officiellt-ranieri-sparkad-av-leicester/

https://www.premierleague.com/tables?co=1&se=54&mw=-1&ha=-1

http://www.planetfootball.com/in-depth/taking-football-long-embrace-sports-psychology/

Bör jag träna på mina idrottspsykologiska färdigheter?

Publicerad den av peakofmindse

”… the development of psychological skills is critical to expert performance” (Janelle & Hillman, 2003, s. 24)

Ofta inom idrott pratas det om fyra faktorer för att prestera optimalt: Teknik, fysik, taktik och mentalt. Jag tror att många har hört detta och även förstår att dessa fyra faktorer är viktiga för prestationen. Tekniken och fysiken tränas det generellt sett otroligt mycket på och taktiken har idrottaren i regel full koll på. Däremot åsidosätts idrottspsykologin generellt sett väldigt lätt.

Vissa personer tänker att idrottare lär sig psykologiska färdigheter efter hand (mer eller mindre) ju mer de får träna och tävla/spela matcher. Visst det kan stämma men hur hade det varit om denne faktiskt tränade specifikt på det? Exempelvis tror jag att det är få golfare som tänker ”tekniken kommer efter hand ju mer tävlingar jag spelar…” eller få skidåkare som tänker ”konditionen kommer efter hand som jag åker tävlingar…”. Varför tränar inte fler rent specifikt på att koncentrera sig, att kunna hantera motgångar/misslyckanden eller att klara av press tex? En faktor kan vara att psykologiska färdigheter ses av många som flummigt och abstrakt. Men det finns många duktiga och utbildade idrottspsykologiska rådgivare som kan göra idrottspsykologin mer konkret och praktiskt.

Lika självklart och naturligt det är att träna fysik och teknik inom alla idrotter, lika självklart borde det vara att förbereda sig mentalt inför en tävling eller match. Eftersom tävlingar och matcher innebär både fysisk och psykisk ansträngning, skriver SISU Idrottsutbildarna på deras utbildningsmaterial. De fortsätter beskriva att psykologiska reaktioner som kan ske under tävling/match kan innebära upplevelser av tex. ångest, oro och vrede, vilket i sin tur medför sämre bedömning- och problemlösningsförmåga. Kan individen lära sig metoder för att hantera dessa reaktioner skapas trygghet och således blir tävlingen/matchen en utvecklande upplevelse, detta gäller både för spelare och tränare.

Sammanfattningsvis bör du träna på dina idrottspsykologiska färdigheter likväl som du tränar upp din fysik, teknik eller taktik. Vill du kunna prestera så bra som möjligt är det bara dumt att åsidosätta psyket eftersom psyket helt klart har en roll i tävlandet/matcherna.

/Emil Andersson

Referenser och länkar:

Janelle, C. M., & Hillman, C. H. (2003). Expert performance in sport, current perspective and critical issues. In J. L. Starkes & K. A. Ericsson (Ed.) Expert performance in sports: Advances in research on sport expertise, 19-47. Leeds: Human Kinetics.

http://www.sisuidrottsutbildarna.se/globalassets/sisu-iu-stockholm/studieplaner/tranarskapledarskap/tranartraffar.pdf