Blogg

Blogg

Här kan du följa min blogg.
Jag kommer att skriva om allt inom idrottspsykologi och personlig utveckling, även kring större events eller tävlingar/matcher. Jag hoppas att du som läser blir inspirerad, fundersam och glad av att läsa bloggen. Troligen kommer du kunna relatera i någon form till innehållet.

”… and i realized how rich i am” 

”Tänk på barnen i afrika” är ett vanligt uttryck men hur ofta reflekterar vi faktiskt kring hur mycket vi har att vara tacksamma över?

De flesta personer här i Sverige har rinnande vatten, toalett, dusch, mat i överflöd, tak över huvudet, mobil, internet, dator, möjlighet att idrotta, studera, välja yrke osv. Trots detta klagar vi över hur mycket det regnar, hur dåliga domarna är, hur långt gräs det är, att vi kom precis utanför pallen, att vi fick sitta bänk i 60 minuter eller när vi är skadade i två veckor. För en fattig kille i ett u-land hade det varit drömmen, även om han haft alla de klagomålen som jag räknade upp, samtidigt. Vi här i Sverige lever i lyx. Tänk på det när du får åka med till en lång bortamatch utan att få spela, när du klagar över din ett år gamla utrustning är för omodern eller när domaren dömer felaktiga beslut. Jag tycker att Jasmin Sudic beskriver det bra i en intervju i GP.  Han är Allsvenskans mest skadedrabbade spelare med fyra korsbandsskador men ändå tycker han inte synd om sig själv.
”När jag blev skadad nu för fjärde gången hände terrordådet i Stockholm två dagar innan. Ska jag då skriva att det jag genomgår är det värsta som har hänt i livet? Absolut inte. […] Det finns så många som har det värre. Jag ska inte ens jämföra mig det hade varit själviskt.”

Tacksamhet är inte bara att säga tack när andra personer hjälper oss eller ger något till oss. Tacksamhet är likväl att ha som vana att fokusera på och uppskatta de små som stora positiva sakerna här i livet. Forskning visar att en hög grad av tacksamhet är starkt positivt relaterat till en högre grad av välmående (1, 2, 3). En hög grad av tacksamhet indikerar även på en högre grad av tillfredsställelse i livet och bättre självkänsla hos idrottare (1, 2). Dessutom ger tacksamhet bättre sömn och således bättre återhämtning (1). Det vill säga, personer som är tacksamma verkar ha mer välmående, mer tillfredsställelse med livet, bättre självkänsla och bättre sömn. Samtliga ovannämnda effekter är klart givande för idrottaren. 

Dock är det inte på något sätt konstigt att vi ibland blir irriterade, besvikna eller arga, det är naturligt. Det är okej att vara det ibland och en tid. Däremot är det inte bra om det håller i sig hur länge som helst. Att då skriva en lista på 10-15 saker som du är tacksam över tror jag kan vara ett sätt att få ett bredare perspektiv och således korta ner ältandeperioden. En sådan lista kan du skriva på anteckningarna i mobilen, i din träningsdagbok eller på lösblad, beroende på vad som passar dig bäst. Andra sätt att vara tacksam på är att innan matchen/tävlingen stanna upp ett ögonblick och vara tacksam över att du får möjligheten att utöva idrotten du älskar framför massa supportrar som stöttar. Att tacka fansen efter matcherna, skriva autografer, va med på selfies, tacka för nytvättade träningskläder eller tacka massören för massagen. Att dagligen vara tacksam över småsaker håller längre än glädjen från större saker som tex personbästa eller cuptitlar och det är framförallt mer effektivt i svåra stunder.

Så varför är vi inte mer tacksamma än vi är?
Ett enkelt svar finns troligen inte. Alla vet hur lätt det är att ta saker för givet och alla gör det, även jag såklart. Tacksamhet glöms lätt bort och det nämns ganska sällan i idrottssammanhang och även inom idrottspsykologi. Med denna text vill jag påminna dig om att oftare inta ett bredare perspektiv och vara mer tacksam i vardagen.

Jag avslutar med ett citat från en av de bästa fotbollsspelarna genom tiderna:
”I once cried because i had no shoes to play football with my friends, but one day i saw a man with no feet, and i realized how rich i am” – Zinedine Zidane (1)

Tack för att du läste !

Emil Andersson

 

Referenser:

  • AZ Quotes. (u.å.). Zinedine Zidane Quotes. Hämtad 2017-09-24, från http://www.azquotes.com/author/16178-Zinedine_Zidane
  • Chen, L. H. (2013). Gratitude and adolescent athletes’ well-being: The multiple mediating roles of perceived social support from coaches and teammates. Social Indicators Research, 114(2), 273-285.
  • Chen, L. H., & Kee, Y. H. (2008). Gratitude and adolescent athletes’ well-being. Social Indicators Research, 89(2), 361-373.
  • Chen, L. H., & Wu, C. H. (2014). Gratitude enhances change in athletes’ self-esteem: The moderating role of trust in coach. Journal of Applied Sport Psychology, 26(3), 349-362.
  • Chen, L. H., Wu, C. H., & Chang, J. H. (2017). Gratitude and athletes’ life satisfaction: the moderating role of mindfulness. Journal of Happiness Studies, 18(4), 1147-1159.
  • Digdon, N., & Koble, A. (2011). Effects of constructive worry, imagery distraction, and gratitude interventions on sleep quality: A pilot trial. Applied Psychology: Health and Well‐Being, 3(2), 193-206.
  • Tivemo, J. (2017, 5 sept) ”Vilken idiot jag är, tänkte jag”. Göteborgs Posten. Hämtad 2017-24-09, från http://www.gp.se/sport/fotboll/vilken-idiot-jag-är-tänkte-jag-1.4599373
  • Wood, A. M., Froh, J. J., & Geraghty, A. W. (2010). Gratitude and well-being: A review and theoretical integration. Clinical psychology review, 30(7), 890-905.

 Finns det ett samband mellan stress och skador ?

Skador inom idrotten förekommer vare sig man vill eller inte, i vissa sporter förekommer de oftare än i andra. Det fins många olika riskfaktorer för att idrottsskador bland annat: Typ av idrott, underlag, tidigare skador, rörlighet, fysik och psykologisk faktorer (Bahr, & Krosshaug, 2005). Den faktor som jag tycker är mest intressant är den psykologiska faktorn. Hur kan din psykologi påverka risken för att du skadar dig? 

Williams och Andersen (1998) föreslog en modell hur stress har ett samband med skador. Detta genom att om en idrottare tidigare upplevt många stressfyllda händelser, är en person som lätt blir stressad samt har bristande tekniker för att hantera sin stress så är det stor sannolikhet att idrottaren uppfattar en potentiellt stressfylld situation som just stressfylld. Detta i sin tur gör att idrottarens kropp aktiveras mer och uppmärksamheten störs, det vill säga ju mer stressad en idrottare är, desto större risk för skada (Williams & Andersen, 1998).

En djupare förklaring är att när en individ blir stressad aktiveras kroppens fly eller fäkta-läge (Kern et al., 2008; Ivarsson et al., 2015). För tusentals år sen när det fanns riktiga hot tex i form av en tiger, var detta en väldigt behjälplig funktion, då individen var tvungen att aktivera kroppen för att antingen kunna fly eller slåss (fäkta). I dagens samhälle är det inte stor chans att du möter en tiger, trots det reagerar kroppen på samma sätt vid en stressfylld situation. Samtidigt som fly/fäkta-läget aktiveras så minskas aktiviteten i andra områden i hjärnan som styr andra funktioner som inte är relevanta i hotfulla situationer. De funktioner som minskas är bland annat kroppens koncentrations förmåga, beslutsfattande och uppmärksamhet. Detta medför att uppmärksamheten smalnas av till närmast tunnelseende, beslutsfattandet blir sämre (då inte all information från omgivningen tas in) samt fokus läggs inåt ist för på relevant stimuli utanför kroppen (Ivarsson et al., 2015; Urry et al., 2006). På så sätt är det större risk för att exempelvis en fotbollsspelare går in i en duell där det är stor skaderisk som hen vanligtvis inte går in i eller att en hockeyspelare inte uppmärksammar motståndaren som är påväg mot hen i full fart.

Hur ska man då göra för att minska stressen och således också skaderisken? Såklart finns det olika sätt att göra det på, beroende på situation och individ. Några olika tekniker som vistats sig hjälpa är bland annat mindfulness, KBT och psykologisk färdighetsträning (Ivarsson et al., 2017). Dessa tekniker kommer jag skriva om senare i bloggen. Med hjälp av de teknikerna kan stressen minskas och således minskas fly/fäkta-läget och samtidigt ökar uppmärksamheten, koncentrationsförmågan och beslutsfattandet igen.

/Emil Andersson

Referenser:
– Bahr R, Krosshaug T Understanding injury mechanisms: a key component of preventing injuries in sport British Journal of Sports Medicine 2005;39:324-329.
–  Ivarsson, A., Johnson, U., Andersen, B., Fallby, J., & Altemyr, M. (n.d.). It Pays to Pay Attention: A Mindfulness-Based Program for Injury Prevention With Soccer Players. Journal of Applied Sport Psychology, 27(3), 319–334. https://doi.org/10.1080/10413200.2015.1008072
–  Ivarsson, A., Johnson, U., Andersen, M. B., Tranaeus, U., Stenling, A., & Lindwall, M. (2017). Psychosocial factors and sport injuries: meta-analyses for prediction and prevention. Sports medicine, 47(2), 353-365.
–  Kern, S., Oakes, T. R., Stone, C. K., McAuliff, E. M., Kirschbaum, C., & Davidson, R. J. (2008). Glucose metabolic changes in the prefrontal cortex are associated with HPA axis response to a psychosocial stressor. Psychoneuroendocrinology, 33(4), 517–529. http://doi.org/10.1016/j.psyneuen.2008.01.010
– Urry, H. L., Van Reekum, C. M., Johnstone, T., Kalin, N. H., Thurow, M. E., Schaefer, H. S., … & Davidson, R. J. (2006). Amygdala and ventromedial prefrontal cortex are inversely coupled during regulation of negative affect and predict the diurnal pattern of cortisol secretion among older adults. Journal of Neuroscience, 26(16), 4415-4425.
– Williams, J. M., & Andersen, M. B. (1998). Psychosocial antecedents of sport injury: Review and critique of the stress and injury model’. Journal Of Applied Sport Psychology, 10(1), 5. doi:10.1080/10413209808406375

 

 

Tankesätt skapar konsekvenser… 

Vad är det som motiverar dig? Vad betyder framgång och misslyckanden för dig?

— Texten är skriven utifrån källorna; Weinberg & Gould (2015), Papaioannou & Hackfort (2014) samt Jowett & Lavallee, (2007)—

Processfokus vs resultatfokus.
Olika tankesätt (processfokus kontra resultatfokus) kan vara ett sätt att förstå skillnader i prestation. För att förklara begreppen och möjliga konsekvenser av dem, använder jag mig av två påhittade personer. Varav en person med tydligt processfokus (Ahmed) respektive en annan med tydligt resultatfokus (Kalle).

Ahmed är en 15årig hockeyspelare med utpräglat processfokus. Idag ska Ahmed spela TV-pucken, något som han inte gjort innan. Ahmed är fast besluten om att göra sitt allra bästa i cupen, han kan inte göra mer. Hans eget mål med TV-pucks äventyret är att utvecklas, såklart vill han också vinna men han ser vinster som något som kommer naturligt om han anstränger sig mycket, presterar bra och utvecklas.
Innan första matchen är Ahmed glad och taggad inför att få chansen att mäta sig med lika duktiga spelare från andra distrikt. Under matchen fokuserar han på sin egen prestation eftersom han vet att det är det enda han fullt kan kontrollera. Vid ett tillfälle gör Ahmed ett misstag på isen, men det ser Ahmed bara som en naturlig del av lärandet. Matchen blev väldigt tuff för Ahmeds lag, redan efter två perioder ligger de under med 7-0. Men Ahmed viker inte ner sig för det, han fortsätter jobba så hårt han kan och tillslut får han utdelning också genom att göra två mål på slutet. Matchen slutar 7-2. Ahmed är trots allt ganska nöjd med matchen eftersom han presterade bättre än vad han brukar göra hemma i klubblaget.

Kalle är en lika gammal hockeyspelare fast med resultatfokus. Han spelar normalt sett i grannklubben till Ahmed, men idag ska de spela i samma TV-puckslag. Kalle är fast besluten om att vinna cupen (trots att han inte vet hur bra varken medspelare eller motspelare är). Målet med TV-pucken är att han ska komma med i turneringens All Star-lag.
Innan första matchen är Kalle väldigt nervös, så mycket att han knappt är sugen på att spela matchen. TV-pucken betyder supermycket för honom och han vet att alla hans motståndare är jätteduktiga. Kalle tar sig ändå i kragen och spelar matchen. Han fokuserar på att det är viktigt att vinna första matchen (trots att han knappt alls kan kontrollera motståndarnas och medspelarnas prestationer). Under matchen gör Kalle ett misstag, vilket han ser som ett misslyckande. Under resterande del av matchen fokuserar han på att inte göra några fler misstag. Men som sagt, matchen blir tuff för Kalles och Ahmeds lag, de ligger under med 7-0 i andra periodpausen. Vid det här laget har Kalle redan gett upp matchen, trots att han och hans lag är tvungna att spela av matchen. Deras lag förlorar med 7-2. Kalle är väldigt missnöjd med matchen eftersom de förlorade med så stora siffror.

Nu måste det inte nödvändigtvis bli dessa konsekvenser men de båda killarnas konsekvenser är mer troliga utifrån deras tankesätt enligt forskning. Således kan det vara relevant att tänka efter själv, vad har jag för tankesätt? vilket fokus har tränare, lagkamrater, föräldrar i min omgivning? Samt de inledande frågorna, vad är det som motiverar mig? Vad betyder framgång och misslyckanden för mig?

För en mer ren sammanställning utifrån forskning:
Processfokus:
– Fokus på utveckling, prestation, ansträngning (det hen kan kontrollera)
– Jämför med sig själv
– Misstag är en naturlig del av lärandet
Möjliga konsekvenser:
– Mer glädje, inre motivation och ansträngning
– Ihålighet vid motgångar
– Mer benägen att anta utmaningar
– Oftare optimal prestation
– Bättre självkänsla

Resultatfokus:
– Fokus på resultatet och vinna (sånt som hen inte nödvändigtvis kan kontrollera)
– Jämför sig med andra
– Målet att vara bättre än andra
– Misstag ses som misslyckanden
Möjliga konsekvenser:
– Rädsla för att misslyckas
– Mer nervositet och ängslan
– Oärlighet
– Presterar sämre i utvärderande situationer
– Fler ursäkter

Tack för att ni läste!
/Emil Andersson

 

Referenser:

  • Weinberg, R. S., & Gould, D. (2014). Foundations of Sport and Exercise Psychology, 6E. Leeds: Human Kinetics.
  • Papaioannou, A. G., & Hackfort, D. (2014). Routledge Companion to Sport and Exercise Psychology : Global Perspectives and Fundamental Concepts. Hoboken: Routledge.
  • Jowett, S., & Lavallee, D. (2007). Social psychology in sport. Champaign, Ill.: Human Kinetics, 2007.

Praktik som idrottspsykologisk rådgivare hos Imagine that AB

I våras var jag på 3 veckors praktik i Stockholm hos Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck. De två driver det idrottspsykologiska företaget Imagine that AB som jobbar med prestationsförbättring både inom idrotten och näringslivet. Imagine that jobbar på samma sätt som jag vill göra i framtiden, det vill säga med rådgivning, föreläsning, utbildning/handledning, blogg och podd.

Under praktiken fick jag erfarenhet av hur det är att driva eget företag och hur det är inom branschen, bland annat har jag:
•Varit delaktig i uppstarten av ett projekt ang sexuella övergrepp inom idrott
•Skrivit inlägg på Imagine thats mynewsdesk, Instagram och blogg
•Förberett och varit med på föreläsningar/workshops som de hållt i, på högskola och idrottsklubb
•Varit med och handlett ungdomar på ett integrationsprojekt (brobygget by night)
•Diskuterat sponsring av podd och blogg
•Deltagit i bokmöte angående skrivandet av en ny bok.

Arbetet var väldigt varierande som ni förstår, ena dagen föreläste Fredrik för mestadels äldre vuxna på en golfklubb medan nästa dag spenderades med att handleda och utbilda ungdomar i ett integrationsprojekt ute i en förort. Arbetet var väldigt socialt och arbetsplatsen varierade ofta, efter tre veckor kändes det som jag varit runt i hela huvudstaden. Denna variation medförde en förståelse om hur olika varje individ är och hur olika förutsättningar samt erfarenheter de har.

Det bästa med praktiken var ändå att få chansen att lära känna Fredrik och Mikael, två otroligt härliga personer som dessutom är otroligt kunniga och pålästa. Jag ställde mycket frågor och de gav mig mycket tips på vad jag kan tänka på utifrån den situationen jag är i nu. Praktiken var för övrigt enligt mig den bästa kursen i hela programmet, mycket för att det var mer praktiskt än de flesta andra kurser. De tre veckorna gick väldigt snabbt därför är jag tacksam för att vi håller kontakten även efter praktiken.

Är du själv i en situation där du i framtiden vill starta eget men inte vet vad som krävs eller hur det funkar? I så fall kan jag starkt rekommendera dig att på egen hand söka upp någon/några framgångsrika företagare inom din bransch och fråga om det är okej att du praktiserar hos dem. Även om det inte ger några pengar så ger det dig kontakter och otroligt viktig erfarenhet som är minst lika mycket värd som pengar.

Vill du veta mer om Imagine that?

/ Emil Andersson

”Här kan jag inte hålla med er, Claudio Raneri och Henke Larsson”

“In life, you need to be strong. Psychologists? No.”
Citatet är från Leicesters Citys före detta tränare Claudio Raneri, säsongen efter deras makalösa bragdsäsong (Läs gärna). Frågan som Raneri svarar på är, hur han ska försäkra sig om att laget är mentalt förberett på att försvara sin Premier League titel.

Som många säkert vet så gick det inte så bra för Leicester att försvara sin Premier League titel, laget hamnade till slut på en 12:e plats i ligan (länk) och Raneri själv fick sparken (länk).

Vad många kanske inte vet är att lagets idrottspsykolog Ken Way sparkades efter deras imponerande guldsäsong. Att framgången direkt berodde på Way´s arbete i klubben går såklart inte att säga, vilket han också är ödmjuk med att förtydliga. Däremot tror jag att Way hade en stor del med i framgångsreceptet. Som exempelvis att bygga Jamie Vardys och Riyad Mahrez enorma självförtroende, samtliga spelares fullkomliga koncentration eller den otroligt sammansvetsade lagmaskinen. Att den misslyckade säsongen året efter direkt berodde på Way´s frånvaro går inte heller här att säga, men det kan ha varit en pusselbit.

******

”Jag tror personligen inte på det. Min åsikt är att du antingen har det eller inte har det som krävs för att vara en toppspelare…”
Detta citat är från den svenska fotbollsikonen och numera tränaren Henrik Larsson (länk). Noa Bachner kartlade 2016 hur det såg ut i de allsvenska fotbollslagen med mental träning och idrottspsykologi, i citatet visar Larsson tydligt vart han står i frågan.

Larssons tankesätt funkade uppenbarligen ganska bra för honom själv i sin egen spelarkarriär men däremot ställer jag mig frågande till om det funkar för andra. Larssons tränarkarriär har hittills inte blivit någon framgångssaga likt hans aktiva karriär. För tillfället är han klubblös efter att ha lämnat Helsingborgs IF 2016 efter degradering till Superettan och huliganattackerna efter sista matchen (länk).

Att en spelare ”har det eller inte” känns för mig väldigt konstigt och gammalmodigt. Idrottspsykologiska färdigheter kan tränas upp likt vilken annan färdighet som helst, exempelvis teknik, skott eller kondition. Jag tycker att Bliding (länk) beskriver det bra: Ingen tränare skulle troligen avstå helt från teknikövningar, skottövningar eller konditionsträning. Även proffsspelare kan ibland behöva öva mer på dessa färdigheter, utan för den skull vara värdelösa. Ingen tränare hade sagt ”Orkar du inte 90 minuter varje träning året runt så duger du inte som toppspelare. Antingen har du det eller så har du det inte. Vi tränar inte kondition i den här klubben” (Bliding, 2016). Men tydligen har vissa fortfarande en sådan avvisande inställning till träningshjälp och prestationsförbättring när det gäller idrottspsykologiska färdigheter.

******

Om vi utgår ifrån påståendet att ”man antingen har det eller så har man det inte”, hur kan vi då förklara tex. Fernando Torres förvandling från en av världens bästa anfallare i Liverpool till att bli misslyckad i Chelsea. I Chelsea tog det totalt 13 matcher (730 minuter) för Torres att göra första målet. På hans 50 första matcher i Chelsea gjorde han futtiga fem mål. Efter 100 matcher kom han ändå upp i 26 mål. Däremot i Liverpool tog det jämförelsevis 35 matcher för Torres att göra 26 mål och efter 100 matcher hade han nätat hela 60 mål (källa).

Ett klassiskt exempel på att psykologin är viktig inom idrott är ”the 4-minute mile”. Roger Bannister var den första sprintern någonsin att springa en engelsk mile på under fyra minuter, år 1954 (Weinberg & Gould, 2014). Innan dess ansågs det av nästan alla att det var omöjligt att springa sträckan på under fyra minuter, massvis med löpare hade försökt och som bäst fått tiderna 4:03, 4:02, 4:01. Nästan alla ansåg att det var fysiskt omöjligt att slå rekordet, förutom Bannister som var övertygad om att han kunde göra det – vilket han också gjorde. Det intressanta är att fler än ett dussin löpare också lyckades springa under fyra minuter inom ett år efter Bannisters sensation. Hur kommer detta sig? Blev alla plötsligt mer fysiskt uthålliga? Nej, däremot trodde äntligen löparna på att det var möjligt att slå ”the 4-minute mile” (Weinberg & Gould, 2014).

Som ni märker så är vissa personer för idrottspsykologi och andra emot. Jag är en av dem som vill belysa idrottspsykologins vikt inom idrotten. I denna text har jag försökt göra det så tydligt som möjligt.

/Emil Andersson

Referenser och länkar:

Weinberg, R. S., & Gould D. (2014). Foundations of sport and exercise psychology. Campaign, IL: Human Kinetics.

http://www.svenskafans.com/england/Statistik-100-matcher-med-Torres-466642.aspx

https://www.skanesport.se/article/bakatpass-stenaldern-henke/

https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/officiellt-henrik-larsson-lamnar-helsingborg/

http://bloggar.expressen.se/wilbacherochbachner/2016/03/14/254/

https://www.fotbollskanalen.se/england/officiellt-ranieri-sparkad-av-leicester/

https://www.premierleague.com/tables?co=1&se=54&mw=-1&ha=-1

http://www.planetfootball.com/in-depth/taking-football-long-embrace-sports-psychology/

Bör jag träna på mina idrottspsykologiska färdigheter?

”… the development of psychological skills is critical to expert performance” (Janelle & Hillman, 2003, s. 24)

Ofta inom idrott pratas det om fyra faktorer för att prestera optimalt: Teknik, fysik, taktik och mentalt. Jag tror att många har hört detta och även förstår att dessa fyra faktorer är viktiga för prestationen. Tekniken och fysiken tränas det generellt sett otroligt mycket på och taktiken har idrottaren i regel full koll på. Däremot åsidosätts idrottspsykologin generellt sett väldigt lätt.

Vissa personer tänker att idrottare lär sig psykologiska färdigheter efter hand (mer eller mindre) ju mer de får träna och tävla/spela matcher. Visst det kan stämma men hur hade det varit om denne faktiskt tränade specifikt på det? Exempelvis tror jag att det är få golfare som tänker ”tekniken kommer efter hand ju mer tävlingar jag spelar…” eller få skidåkare som tänker ”konditionen kommer efter hand som jag åker tävlingar…”. Varför tränar inte fler rent specifikt på att koncentrera sig, att kunna hantera motgångar/misslyckanden eller att klara av press tex? En faktor kan vara att psykologiska färdigheter ses av många som flummigt och abstrakt. Men det finns många duktiga och utbildade idrottspsykologiska rådgivare som kan göra idrottspsykologin mer konkret och praktiskt.

Lika självklart och naturligt det är att träna fysik och teknik inom alla idrotter, lika självklart borde det vara att förbereda sig mentalt inför en tävling eller match. Eftersom tävlingar och matcher innebär både fysisk och psykisk ansträngning, skriver SISU Idrottsutbildarna på deras utbildningsmaterial. De fortsätter beskriva att psykologiska reaktioner som kan ske under tävling/match kan innebära upplevelser av tex. ångest, oro och vrede, vilket i sin tur medför sämre bedömning- och problemlösningsförmåga. Kan individen lära sig metoder för att hantera dessa reaktioner skapas trygghet och således blir tävlingen/matchen en utvecklande upplevelse, detta gäller både för spelare och tränare.

Sammanfattningsvis bör du träna på dina idrottspsykologiska färdigheter likväl som du tränar upp din fysik, teknik eller taktik. Vill du kunna prestera så bra som möjligt är det bara dumt att åsidosätta psyket eftersom psyket helt klart har en roll i tävlandet/matcherna.

/Emil Andersson

Referenser och länkar:

Janelle, C. M., & Hillman, C. H. (2003). Expert performance in sport, current perspective and critical issues. In J. L. Starkes & K. A. Ericsson (Ed.) Expert performance in sports: Advances in research on sport expertise, 19-47. Leeds: Human Kinetics.

http://www.sisuidrottsutbildarna.se/globalassets/sisu-iu-stockholm/studieplaner/tranarskapledarskap/tranartraffar.pdf

Vad är idrottspsykologi?

Eftersom bloggen handlar om idrottspsykologi, kan det vara rimligt att redan i början beskriva mer vad idrottspsykologi är.

Idrottspsykologi handlar om att vetenskapligt studera människors interaktion med varandra samt deras tankar, känslor och beteende i samband med fysisk aktivitet (Gill & Williams, 2007). Förenklat kan man säga att det handlar om vanlig psykologi fast i en idrotts- och motionskontext. Idrottspsykologin innefattar inte bara de personer som sportar i en förening utan även personer som motionerar, är tränare eller idrottsförälder. Fogis skriver på deras sida att idrottspsykologi är en av de idrottsvetenskapliga disciplinerna tillsammans med bland annat fysiologi, medicin, pedagogik eller nutrition. Idrottspsykologin går att dela upp i tre olika delar (I) forskning, (II) utbildning och (III) tillämpning och rådgivning.

Fogis fortsätter beskriva att Idrottspsykologiska rådgivare kan arbeta med enskilda idrottare, ledare och tränare men även med lag och hela organisationer/föreningar. Nedan ges en några exempel på områden en idrottspsykologisk rådgivare kan hjälpa till inom:

Hälsopsykologi

  • Hälsa och livskvalitet är här i fokus, för att idrottaren därigenom sedan ska kunna prestera.

Karriärövergångar och karriärplanering

  • I idrottskarriären går idrottaren igenom många olika stadier i sin utveckling s.k. övergångar exempelvis från junior till senior. Varje stadie kräver ny kunskap och olika metoder, tekniker och egenskaper för att idrottaren ska kunna utvecklas.

Ledarskap

  • Ledarskap innehåller mängder av delar med psykologisk relevans och är därmed en stor del av idrottspsykologin. Här innefattas bland annat kommunikation, personlig utveckling, ledarskapsfilosofi, motivationsklimat, motivation, inlärning o.s.v.

Mental färdighetsträning

  • Kan ses som den klassiska ”mentala biten” och innehåller bland annat koncentrationsövingar, match- och träningsrutiner, motivationsövningar och reglering av stressnivå.

Organisationspsykologi

  • Även ibland kallat föreningsutveckling, kan handla om uppbyggnad av ett effektivt ledarteam eller organisation runt laget. Det kan innehålla psykologiska faktorer som tex. kommunikationsvägar, samarbete, motivationsklimat, ledarutbildning, eller stärka den ”röda tråden”.

Prevention och rehabilitering

  • Här ingår psykosociala faktorer som påverkar skadors uppkomst och även rehabiliteringsprocessen. Bland annat påverkar stress inom och utanför idrotten samt individens stresshanteringsförmåga.

Rådgivning och mentorskap

  • Idrottspsykologisk rådgivning riktar in sig mer på det positiva och ”friska” hos klienten till skillnad från klinisk terapi. Här fokuseras det på helheten, det kan innebära idrottarens livsstil, träningsprogram, attityd och sociala nätverk bearbetas för att fokusera på personlig utveckling och prestationen till 100%.

Social- och grupppsykologi

  • Dessa områden innehåller bland annat konflikthantering, lagsammanhållning, roller, livsstil och allt annat som berör människan och grupper.

Inlärning och träning

  • Motorisk inlärning är en viktig del av idrotten som till vardags kallas för teknisk träning. Detta innefattar bland annat inlärningsmetoder, återkoppling, biofeedback men här kan också återhämtning och överträning rymmas.

/ Emil Andersson

Referenser: 

Fogis. (u.å.). Vad är idrottspsykologi? Hämtad 2017-06-07, från http://fogis.se/antidoping-medicin-vetenskap/idrottspsykologi/vad-ar-idrottspsykologi/

Gill, D., L., & Williams, L (2007). Psychological dynamics of sport and exercise. Champaign: Human Kinetics.

Första blogginlägget

Min kandidatexamen är slutförd så nu i sommar kommer jag ha mer tid för att uppdatera bloggen. Mitt syfte med bloggen är att hjälpa, inspirera och utbilda framförallt idrottare men även tränare, föräldrar eller övriga intresserade kring idrottspsykologi och personlig utveckling. Innehållet riktas främst till idrottare på hög så väl som låg nivå men också mot motionärer.

Ett av mina mål med bloggen är att öka medvetenheten kring vikten av idrottspsykologin. Hur och vad du tänker kommer med stor sannolikhet att påverka ditt idrottande. Exempelvis om du är golfare och ska slå den sista och avgörande putten. Om du koncentrerar dig mer på tidigare missar och pressen du har på dig istället för att koncentrera dig fullt på hur du ska slå putten finns det troligen större risk för ett sämre resultat.

Jag upplever att idrottspsykologin i Sverige har en enorm utvecklingspotential. Idrottspsykologin är också på framfart och vart varit de senaste åren. Här beskriver Daniel Ekvall, fotbollslandslagets idrottspsykolog, bland annat hur idrottspsykologin håller på att bli allt mer etablerad på elitnivå och exempel på hur han jobbar.

Vissa menar att idrottare antingen är mentalt starka eller så är de inte det, som om det vore något medfött. Jag är övertygad om motsatsen, din mentala styrka är något du kan träna upp precis som din fysiska kropp.

/ Emil Andersson