”… and i realized how rich i am” 

”Tänk på barnen i afrika” är ett vanligt uttryck men hur ofta reflekterar vi faktiskt kring hur mycket vi har att vara tacksamma över?

De flesta personer här i Sverige har rinnande vatten, toalett, dusch, mat i överflöd, tak över huvudet, mobil, internet, dator, möjlighet att idrotta, studera, välja yrke osv. Trots detta klagar vi över hur mycket det regnar, hur dåliga domarna är, hur långt gräs det är, att vi kom precis utanför pallen, att vi fick sitta bänk i 60 minuter eller när vi är skadade i två veckor. För en fattig kille i ett u-land hade det varit drömmen, även om han haft alla de klagomålen som jag räknade upp, samtidigt. Vi här i Sverige lever i lyx. Tänk på det när du får åka med till en lång bortamatch utan att få spela, när du klagar över din ett år gamla utrustning är för omodern eller när domaren dömer felaktiga beslut. Jag tycker att Jasmin Sudic beskriver det bra i en intervju i GP.  Han är Allsvenskans mest skadedrabbade spelare med fyra korsbandsskador men ändå tycker han inte synd om sig själv.
”När jag blev skadad nu för fjärde gången hände terrordådet i Stockholm två dagar innan. Ska jag då skriva att det jag genomgår är det värsta som har hänt i livet? Absolut inte. […] Det finns så många som har det värre. Jag ska inte ens jämföra mig det hade varit själviskt.”

Tacksamhet är inte bara att säga tack när andra personer hjälper oss eller ger något till oss. Tacksamhet är likväl att ha som vana att fokusera på och uppskatta de små som stora positiva sakerna här i livet. Forskning visar att en hög grad av tacksamhet är starkt positivt relaterat till en högre grad av välmående (1, 2, 3). En hög grad av tacksamhet indikerar även på en högre grad av tillfredsställelse i livet och bättre självkänsla hos idrottare (1, 2). Dessutom ger tacksamhet bättre sömn och således bättre återhämtning (1). Det vill säga, personer som är tacksamma verkar ha mer välmående, mer tillfredsställelse med livet, bättre självkänsla och bättre sömn. Samtliga ovannämnda effekter är klart givande för idrottaren. 

Dock är det inte på något sätt konstigt att vi ibland blir irriterade, besvikna eller arga, det är naturligt. Det är okej att vara det ibland och en tid. Däremot är det inte bra om det håller i sig hur länge som helst. Att då skriva en lista på 10-15 saker som du är tacksam över tror jag kan vara ett sätt att få ett bredare perspektiv och således korta ner ältandeperioden. En sådan lista kan du skriva på anteckningarna i mobilen, i din träningsdagbok eller på lösblad, beroende på vad som passar dig bäst. Andra sätt att vara tacksam på är att innan matchen/tävlingen stanna upp ett ögonblick och vara tacksam över att du får möjligheten att utöva idrotten du älskar framför massa supportrar som stöttar. Att tacka fansen efter matcherna, skriva autografer, va med på selfies, tacka för nytvättade träningskläder eller tacka massören för massagen. Att dagligen vara tacksam över småsaker håller längre än glädjen från större saker som tex personbästa eller cuptitlar och det är framförallt mer effektivt i svåra stunder.

Så varför är vi inte mer tacksamma än vi är?
Ett enkelt svar finns troligen inte. Alla vet hur lätt det är att ta saker för givet och alla gör det, även jag såklart. Tacksamhet glöms lätt bort och det nämns ganska sällan i idrottssammanhang och även inom idrottspsykologi. Med denna text vill jag påminna dig om att oftare inta ett bredare perspektiv och vara mer tacksam i vardagen.

Jag avslutar med ett citat från en av de bästa fotbollsspelarna genom tiderna:
”I once cried because i had no shoes to play football with my friends, but one day i saw a man with no feet, and i realized how rich i am” – Zinedine Zidane (1)

Tack för att du läste !

Emil Andersson

 

Referenser:

  • AZ Quotes. (u.å.). Zinedine Zidane Quotes. Hämtad 2017-09-24, från http://www.azquotes.com/author/16178-Zinedine_Zidane
  • Chen, L. H. (2013). Gratitude and adolescent athletes’ well-being: The multiple mediating roles of perceived social support from coaches and teammates. Social Indicators Research, 114(2), 273-285.
  • Chen, L. H., & Kee, Y. H. (2008). Gratitude and adolescent athletes’ well-being. Social Indicators Research, 89(2), 361-373.
  • Chen, L. H., & Wu, C. H. (2014). Gratitude enhances change in athletes’ self-esteem: The moderating role of trust in coach. Journal of Applied Sport Psychology, 26(3), 349-362.
  • Chen, L. H., Wu, C. H., & Chang, J. H. (2017). Gratitude and athletes’ life satisfaction: the moderating role of mindfulness. Journal of Happiness Studies, 18(4), 1147-1159.
  • Digdon, N., & Koble, A. (2011). Effects of constructive worry, imagery distraction, and gratitude interventions on sleep quality: A pilot trial. Applied Psychology: Health and Well‐Being, 3(2), 193-206.
  • Tivemo, J. (2017, 5 sept) ”Vilken idiot jag är, tänkte jag”. Göteborgs Posten. Hämtad 2017-24-09, från http://www.gp.se/sport/fotboll/vilken-idiot-jag-är-tänkte-jag-1.4599373
  • Wood, A. M., Froh, J. J., & Geraghty, A. W. (2010). Gratitude and well-being: A review and theoretical integration. Clinical psychology review, 30(7), 890-905.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s