Eftersom bloggen handlar om idrottspsykologi, kan det vara rimligt att redan i början beskriva mer vad idrottspsykologi är.

Idrottspsykologi handlar om att vetenskapligt studera människors interaktion med varandra samt deras tankar, känslor och beteende i samband med fysisk aktivitet (Gill & Williams, 2007). Förenklat kan man säga att det handlar om vanlig psykologi fast i en idrotts- och motionskontext. Idrottspsykologin innefattar inte bara de personer som sportar i en förening utan även personer som motionerar, är tränare eller idrottsförälder. Fogis skriver på deras sida att idrottspsykologi är en av de idrottsvetenskapliga disciplinerna tillsammans med bland annat fysiologi, medicin, pedagogik eller nutrition. Idrottspsykologin går att dela upp i tre olika delar (I) forskning, (II) utbildning och (III) tillämpning och rådgivning.

Fogis fortsätter beskriva att Idrottspsykologiska rådgivare kan arbeta med enskilda idrottare, ledare och tränare men även med lag och hela organisationer/föreningar. Nedan ges en några exempel på områden en idrottspsykologisk rådgivare kan hjälpa till inom:

Hälsopsykologi

• Hälsa och livskvalitet är här i fokus, för att idrottaren därigenom sedan ska kunna prestera.

Karriärövergångar och karriärplanering

• I idrottskarriären går idrottaren igenom många olika stadier i sin utveckling s.k. övergångar exempelvis från junior till senior. Varje stadie kräver ny kunskap och olika metoder, tekniker och egenskaper för att idrottaren ska kunna utvecklas.

Ledarskap

• Ledarskap innehåller mängder av delar med psykologisk relevans och är därmed en stor del av idrottspsykologin. Här innefattas bland annat kommunikation, personlig utveckling, ledarskapsfilosofi, motivationsklimat, motivation, inlärning o.s.v.

Mental färdighetsträning

• Kan ses som den klassiska ”mentala biten” och innehåller bland annat koncentrationsövingar, match- och träningsrutiner, motivationsövningar och reglering av stressnivå.

Organisationspsykologi

• Även ibland kallat föreningsutveckling, kan handla om uppbyggnad av ett effektivt ledarteam eller organisation runt laget. Det kan innehålla psykologiska faktorer som tex. kommunikationsvägar, samarbete, motivationsklimat, ledarutbildning, eller stärka den ”röda tråden”.

Prevention och rehabilitering

• Här ingår psykosociala faktorer som påverkar skadors uppkomst och även rehabiliteringsprocessen. Bland annat påverkar stress inom och utanför idrotten samt individens stresshanteringsförmåga.

Rådgivning och mentorskap

• Idrottspsykologisk rådgivning riktar in sig mer på det positiva och ”friska” hos klienten till skillnad från klinisk terapi. Här fokuseras det på helheten, det kan innebära idrottarens livsstil, träningsprogram, attityd och sociala nätverk bearbetas för att fokusera på personlig utveckling och prestationen till 100%.

Social- och grupppsykologi

• Dessa områden innehåller bland annat konflikthantering, lagsammanhållning, roller, livsstil och allt annat som berör människan och grupper.

Inlärning och träning

• Motorisk inlärning är en viktig del av idrotten som till vardags kallas för teknisk träning. Detta innefattar bland annat inlärningsmetoder, återkoppling, biofeedback men här kan också återhämtning och överträning rymmas.

/ Emil Andersson

Referenser: 

Fogis. (u.å.). Vad är idrottspsykologi? Hämtad 2017-06-07, från http://fogis.se/antidoping-medicin-vetenskap/idrottspsykologi/vad-ar-idrottspsykologi/

Gill, D., L., & Williams, L (2007). Psychological dynamics of sport and exercise. Champaign: Human Kinetics.